Det rullar på

Det blev två nätter i Torrevieja. Det var ju söndag så vi fick leta efter bröd men till slut hittade en affär som hade nybakat. Det märks att det finns många svenskar i Torrevieja eftersom flera resturanger hade menyer på svenska.
Sedan seglade vi vidare och hamnade i Cartajena. Även här blev det två nätter och vi fick besök av Per och Monica Samuelsson som sålde sin katamaran Alice och köpte lägenhet i Torrevieja förra året. Dom kom ner till Cartajena för en tidig lunch på stan med oss. Det var trevligt att träffa dom och höra hur dom överlevt karantänen. Vi fick vandrat runt och tittat bla. på en amfiteater som finns bevarad. Även mataffären fick ett besök men efter det blev det stopp. Man blir helt slut av att promenera runt i den här värmen.
Vädrerprognoserna här i medehavet stämmer lite sisådär kan man säga. Det går lika bra att köra sten, sax och påse om vilket håll det skall blåsa åt. Det blir en del motorgång. Så nästa dag puttrade vi vidare söderöver och hittade en trevlig naturhamn i skydd av en halvö utanför Calabardina. Det låg ett tiotal båtar i viken när vi kom men vi var bara fyra båtar kvar på morgonen.
Nästa stopp blev Garrucha som vi även stannade i förra året på väg till Baliarena. Hamnen känns ny och bryggorna är fina. Det var något fler båtar i hamnen men annars var det lika illa ställt med duschar och toaletter. Dom har inte riktigt kommit ikapp med att bygga tillräkligt många. Det blev en natt och på morgonen började dom lasta gips på ett stort fartyg, så det var skönt att slippa dammet.
Det blev det en längre segling mot Almerimar. Vi hade hört från flera båtar att det var en bra hamn och det stämde. På vägen hände det som jag aldrig trodde skulle hända. Vi fick napp! Vet inte vem som blev mest förvånad, jag eller den tonfisk som vevades in. Väl i hamn märktes det att flera resturanger hade fått bomma igen nu när det inte fanns några turister att servera. Covid-19 har slagit hårt även här. Vi blev kvar i tre dagar och väntade in rätt vindar. Där fanns även en dykshop så jag fick äntligen fyllt min dyktub. Nu skall vi bara hitta någon bra hamn där jag kan få skrapat klart under båten.
Av en tillfällighet såg vi ett inlägg i en långseglingsgrupp på facebook där någon ville ha hjälp med att kolla laddningen på deras båt som låg på land i Motril. Vi hade ändå planerat att stanna till där så så fick det bli. Det brallade i ordentligt när vi sladdade in på en plats på Club nautico. Det visade sig att varvet där båten låg på land var granne med club nautico så efter vi checkat in så gick jag över och fick tag i rätt person på varvet som låste upp båten. Via facetime blev jag sedan guidad igenom rätt menyer på displayen. Det fick bli en nödlösning som jag sedan guidade varvsägaren igenom. Hoppas han förstod.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Bert » Karantän :  ”Ni har ingen tur. Först med motorn och nu med karantänen. Här i Holland ser det ..”

  • Niklas Rosengren » Getterön till Anholt:  ”Var det inte trevligt på Anholt? Ni seglade ju vidare så fort.”

  • Johan Larsson » Var tar tiden vägen.:  ”Hej på er kusin & Kari, hittade detta på nätet. Är det redan dags, mindes det so..”

  • kari » Det går frammåt:  ”kul att se att du jobbar på! Kände nästan lukten bara av att läsa det du skrive”

  • Oscar » Detta är ett blogginlägg:  ”Fick du borrat? Tittade efter dig men vi har nog om varandra.”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln