In i dimman

Rota var en trevlig hamn. På vägen ner låg vi i Cadiz på andra sidan viken men efter att ha testat bägge hamnar vinner Rota helt klart. Fina gränder och hus som inte såg så speciella ut men innanför dörrarna mot gatan visade sig ha lummiga oaser på innergårdarna (bilder i föregående inlägg). Det fick bli några nätter med lite vila och slappande. Vi mötte en svensk segelbåt som hette Akka och som var på väg ner mot medelhavet. Det blir tredje Akka vi möter på denna resan. Våran autopilot heter även den Akka.
Men så kom ett fönster att segla vidare och vi släppte förtöjningarna och tog en dygnssegling till Lagos. Det blev inte så mycket vind som var lovat men riktningen var rätt. Vi kollar både Predict wind och Windy och nu börjar dom få en paddel i vattnet om kommande väder. Efter bara några timmar ryckte det till i fiskespöt och jag tänkte jäkla måsar låt bli våran tunacatcher. Dom har dykit efter den innan men som tur var aldrig fasnat utan bara släppt den igen. Men det här var napp på riktigt. Efter en liten stund låg det en liten bonito och sprattlade i disk baljan. Efter som han verkade lite stressad så bjöd vi på lite kinesisk whisky för att lugna hans nerver. Och nog blev han lugn, han dog. Resten av dygnet flöt på som det skulle och när vi kom in i Portugal så var det som väntad fiskebåtar och nät, både flytande och bottennät överallt. Vi la till i Lagos på morgonen men bestämde oss för att ligga kvar vid väntebryggan eftersom vi skulle segla vidare tidigt nästa morgon.
Lagos var sig likt. Samma personer satt på samma uteserveringar med något alkoholhaltigt på tidig förmiddag. Det bar fler turister nu och folk var lite mer avslappnade när det gällde covid-19. Vi kom lagom för att vinka av våra tyska vänner Harry och Helga som seglade mot Madeira. Det är skönt att ibland redan veta var affärer och båtbutiker ligger och det blev en effektiv förmiddag med bunkring av både mat och motorolja. Boniton blev rensad och lagd i marinad så till lvällen blev det stekt bonito med avocado och mango salsa ihop med stekt sweet potato.
Redan tidigt nästa morgon seglade vi i soluppgången vidare mot Porto.. Även denna morgon var vindarna lätta så vi fick stötta med motorn. Vi passar på att ta oss norröver nu när vindarna är svaga till skillnad mot det vanligtvis starka nordliga vindarna. På natten rullade dimman in och det blev att ta på långkalsonger och sjöställ. Inte riktigt vad vi hade täkt oss. På morgonen var vi trött, blöta och less på dimma så vi la om kursen mot Cascais istället. Väl i hamn så släppte dimman och vi fick tankat och checkat in. Vi vilade oss i form och tog en sväng förbi Pauls bageri där vi fick tag i riktigt gott bröd. Vi var stamkunder hos Paul när vi låg i Brest.
Nästa dag fortsatte vi norrut och målet för dagen var Penish. En udda liten hamn. Vi visste sedan tidigare att det var ont om gästplatser och att toa med dusch var begränsat. Mycket riktigt, det var bara en glad polis som tog imot oss när vi lagt oss på utsidan av en annan båt på pontonen. Han tog våra uppgifter och meddelade att eftetsom det var söndag så fanns drt ingen som kunde skriva in oss eller ge oss tillgång till grinden till pontonen eller till toaletter och duschar. Han skulle komma på måndag 10:00. E du go eller tänkte vi. Tanken bar att vi skulle passa på att gå en liten bit till innan det skulle bralla i ordentligt på eftermiddagen nästa dag. Vi mailade till hamnen om att vi visst ville göra rätt för oss men inte kunde vänta och att om dom kunde skicka info så kunde vi skicka pengar via banken.
Sagt och gjort, vi drog iväg mot Nazare som låg en tur till Laesö bort( 27 distans för den som inte är från Götet) och hann precis in i hamnen innan det började blåsa ordentligt. Denns gång hamnade vi på båtklubben isället för i fiskhamnen. Vilken skillnad, detta är nog den mest välskötta gästhamn vi varit i. Rent och prydligt och en personal som är fantastiskt trevliga och omtänksamma. Det blev två nätter och vi fick både tvättat, diskat och handlat. Även glass stod på schemat. Vi hittade en italiensk glass affär och efter som det kom regn satte vi oss vid ett bord och pekade i menyn. Hittade en glass som såg stor ut på bild men vis av tidigare tillfällen tänkte jag att den är nog inte så stor i verkligheten. .Men hoppsan, den var större. Så stor glass har jag inte sett sedan Dunkirk för två år sedan. Mätta å glada kom vi tillbaka till båten. Vi mötte en Norrman som hade köpt en båt i kroatsien och nu ensamseglade hem den till Arendal. Första båt vi möter som har met rost än vi. Vi kom i säng tidigt inför nästa dags dygnssegling.
Nu äntligen var målet Porto och det blev en bra segling som började med dimma, denna jobbiga dimma. Men sedan klarnade det upp och vi la oss på 60 meters kurvan för att slippa fiske redskap men av an tillfällighet tänkte alla portugals fiskare att just där var det nog bra fiske. Det blev en slalombana värdig Ingemar Stenmark mellan flaggorna. Men vi börjar bli vana nu. På natten kunde vi se redskapen på radarn så det gick fint. Vad vi mer såg på natten var den fantastiska marelden kring båten. Helt fantastiskt. Ibland kom det en extra glödande ring en bit från båten och då var det delfiner som hoppade. Vi har haft glada delfiner varje dag kring båten sedan Gibraltar. Vid 5:30 på morgonen la vi till i Doro marina i Porto.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Bert » Karantän :  ”Ni har ingen tur. Först med motorn och nu med karantänen. Här i Holland ser det ..”

  • Niklas Rosengren » Getterön till Anholt:  ”Var det inte trevligt på Anholt? Ni seglade ju vidare så fort.”

  • Johan Larsson » Var tar tiden vägen.:  ”Hej på er kusin & Kari, hittade detta på nätet. Är det redan dags, mindes det so..”

  • kari » Det går frammåt:  ”kul att se att du jobbar på! Kände nästan lukten bara av att läsa det du skrive”

  • Oscar » Detta är ett blogginlägg:  ”Fick du borrat? Tittade efter dig men vi har nog om varandra.”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln