Resan med stort R

Hur planerar man för en jordenrunt segling på 3-5 år eller längre?

Vilken väg skall man ta?

Vad är viktigt att ha med sig?

Hur mycket pengar går det åt inför och under ett varv runt jorden med båt?

Renoveringen av båten och utrustning.

Det är målet att kunna spegla här.

 

Denna resa startade nog i slutet av juli 1990 när jag efter ett års resande jorden runt med flyg yttrade att "Nästa gång seglar vi jorden runt".

Efter att ha gått från en plywood båt på 5 meter till det fatala priset av 5000 :- till en Långedrag 40 via en Misil II, en Compis 28 och en Sweden yacht 34 känner vi nog att det är dax för att kasta loss och göra varvet.

Hundested till Nyborg

Bryggan på Samsö Bryggan på Samsö

Midsommarafton
Vi ligger i Nyborg på Fyn, dit vi seglade igår.
Vi kom närmast från Kalundsborg.
Det har varit lite strul med våran AIS sedan vi passerade Skaellands rev på väg från Hundested till Ballen på Samsö. På Marine traffic ser det ut som vi har stått på grund i en vecka nu. Väldigt underligt helt klart. Vad som hände där är en stor fråga för efter det vill den inte sända våran position utan blinkar ilsket gult och lyser blått (för dom som inte kan Graphene CTRX AIS er kan jag meddela, det är inte bra).

Nåväl, till Samsö kom vi ändå i blandad vind och motorgång. Vi har varit där förut så vi visste var vi skulle lägga till och fick en kanonplats långsides. Dagen efter vidtog stora tvättaredagen och maskinerna gick varma, mest torktumlaren. Projektet med att få ordning på fågelboet (lagom för en havsörn) av kablar i el centralen startade och efter två dagar såg det mycket bättre ut. Nu är allt draget i kabelkanaler med ordentliga matarkablar fram. Det blev i huvudsak mekar dagar, Kari körde symaskin så nu har vi skydd på våra reservdunkar och utombordaren ser glad ut igen. Inga ”slappedagar här inte”.
Lite slappade vi och åt gott.

Men sedan blev vi rastlösa igen, brukar bli så efter några dagar. Så vi tänkte att vi går vidare mot lilla bält och Bogense verkade ligga en lagom segling bort. Gjorde de säkert också, om det inte varit vinden, 10–14 meter i nosen och två knops motström. Vi kryssade med långa fina kryssben i ett par timmar och insåg tillslut att vi inte kom minsta lilla närmare målet, om inte målet varit vindkraftparken syd om Samsö för då var vi ”spot on” mest hela tiden. Så vi sa, det blir stora bält istället. Så vi vände och fick en kanonläns ner mot stora bält. Vart tar vi vägen? Kalundsborg ser ut att vara åt rätt håll Det var det inte kan jag meddela. Visade sig att det låg in i en fjord sisådär 6 distans. Efter lite testande av bryggor i hamnen hamnade vi långsides längst ut på en flytbrygga. Det här blir bra sa vi. Det var det inte visade det sig. Men å andra sidan fanns inte en plats i hela hamnen som var skyddad i den vinden. Vi fendrade ordentligt och så fick det bli. Vi såg på kyrkor och tittade runt som dom turister som vi trots allt är.

Men efter två nätter av kraftig sjögång så seglade vi vidare. Lämnade en avgnagd vattenslang som tydligen hade gullat med våran stora kulfender. Fullt flöde ut och ingenstans att stänga av. Vi skrev en lapp till hamnkaptenen.  Bära eller brista sa vi och så kämpade vi oss ut mot vågorna i fjorden. Visade sig att det gick som tåget utan motström så vips var vi på rätt kurs ner genom stora bält och mot den höga bron i fjärran. En titt på sjökortet visade att vi skulle kunna gå under bron närmare land och slippa gå under hög delen som inte låg i våran kurs. 18 meter stod det att det skulle vara, jo tjena. Skulle tro att Donsöbron är högre. När vi kom fram till bron kändes det som det saknades 5-6 meter för att vi skulle komma under. Jobbig känsla med en segelbåt kan jag meddela. Så vi tvärvände och tog en extra två timmars tur ut och rundade under hög delen på bron. Och nu är vi här i Nyborg. Ligger tryggt mellan pålar igen i den byiga vinden.

. Det hände en hel del denna veckan men vi har kul mitt i allt strul. Träffar många som är på väg ner mot medelhavet eller kanarie holmarna. Vi träffade ett Norskt par ombord på Mamosa på Anholt och dom dök även upp på Samsö. Ser ut som dom går till lilla bält.
Idag har det varit felsökning av AIS och tvätt (ja vi tvättar när vi kan och måste).
 

2013 > 07

Det märks att semestrarna inte startat riktigt ännu, och speciellt på Laesö.
Det var inga större problem att få en toppen plats vid bryggan i Österby eftersom en motorbåt gick precis när vi kom in i hamnen.
Kvällen avslutades med en riktig gourmet middag på bryggan. Grillspett, två olika pastarätter som vi hade rester kvar av, potatissallad och på toppen av detta en halv pizza som även den blivit kvar sedan tidigare hamnar. Allt detta tillagat eller värmt över våran nya grill som inte kommit till användning innan under resan pga. vädret. Kunde inte bli bättre och nu fick vi även lite plats i kylboxen. Samt lite gott att dricka därtill.
I vanlig ordning hyrde vi varsin cykel nästa dag och trampade bort till saltsylderiet, som alla talar om, på andra sidan ön. Av någon anledning så hade det inte blivit av att vi varit där förut. En glad Dansk berättade historien om hur dom en gång i tiden började utvinna salt ur grundvattnet. Normalt brukar vi förstå Danska språket någorlunda men här var man borta redan efter någon minut, lite förstod vi och efter att efteråt ha diskuterat och samanfattat våra olika delar så klarnade bilden lite mer vad han berättat.
På vägen hem hittade vi en garntillverkare med egna får, Laesö Uldstue, så det blev att handla garn till en ny tröja.
Tanken var att vi skulle besöka våra kantarell platser men det satte regnet stopp för, det var bara att trampa på i full fart tillbaka till båten för att torka kläder och läsa bok.

Nästa dag när vi seglade hemåt mot Bratten igen kunde vi konstatera att årets mål var uppnådda; Norge och nattsegling till Skagen. Frågan var om Kari tyckte att det var Ok och det var det!

Läs hela inlägget »

Vid 7 tiden på morgonen rundade vi piren i Skagen efter 16 timmar från Kragerö i Norge. Enligt våran gps ca 85 distans men loggen pekade på 94. Så känslan att vi hade lite motströmt ett tag stämde väl.
I hamnen låg båtarna 6-7 i varje led men av en tillfällighet hade en hel rad lämnat så vi fick en plats ända inne vid kajen.
Snacka om flyt.
Sedan blev det dax för sängen och när hamnvakten knackade på vid 12 blev det frukost.
Det var nog tjugo år sedan jag var i Skagen senast med båt, mycket var sig likt t.ex. vädret (regnet hängde i luften). Det blev en shoping runda på byn för att få ett efterlängtat danskt winerbröd till kaffet, men även svenska sjömanskyrkan fick ett besök.
Det blev tidigt i säng och en god natts sömn.

När vi skulle gå morgonen därpå var vi 3 båtar av 6 i raden som skulle iväg. Tysken på våran utsida var vidtalad kvällen innan och även han skulle söderöver. Ett par båtar ut låg en Amerikansk Hallberg-Rassy 48.a med ett pensionerat par som bott och seglat i 6 år runt om i världen med sin båt. Mycket trevliga. Även dom hade vi pratat med och bestämt att vi går ca 9:00 och dom sa att "då går vi med".
När klockan var slagen var vi beredda och klara men det visade sig att Amerikanaren inte riktigt visste hur etiketten var när man kontaktar och meddelar båtarna på utsidan (helst kvällen innan) om att man skall gå.
Så de två Norska båtarna längst ut fick ett hastigt uppvaknande och släppte förtöjningarna.
Sen började cirkusen, det visade sig att även om man äger och seglar en HR 48.a i 6 år så garanterar det inte att man kan hantera den, och så var det tyvärr i detta fallet.
Vinden låg i från sidan men han hade bogpropeller så det borde inte varit några problem.
Så efter 5 minuters trixande satt han med en annan båts ankarlina bakom rodret i samma stund som han trodde sig kunna komma ut. Full gas hjälpte inte i detta läge utan gjorde att tampen satt stenhårt i mellan rodret och skäddan. Så det var bara att förtöja igen. Amerikanaren gick till hamnkontoret för att ragga en dykare, men se det var inte att uppbringa förrän tidigast vid 12 tiden.
I detta läget erbjöd jag mig att att ta fram mina dykgrejer (vilket min fru redan hade räknat ut skulle ske) och lösa problemet. På med utrustningen och hoppa i sjön. Sedan vidtog ett kapande och skarvande av ankerlinor på 4 meters djup, tampbiten som satt i kläm på båten fick sitta kvar eftersom den inte gick att rubba och inte hade någon inverkan på rodret. Sedan var dom snabbt iväg ut ur hamnen och vi andra kunde så sakterliga komma iväg någon timme försenade. Den tyske ensamseglaren på utsidan oss erkände i ett svagt ögonblick till Kari att han var lite nervös när det blev hans tur att kasta loss, men efter några tips och råd från den kvinnliga befälhavaren på våran båt gick det som smort.
Även vi kom ut och satte segel i vinden som var lite kraftigare än vi trodde, men fick en trevlig segling ner till Laesö.
 

Läs hela inlägget »

0

Peket på och det blev fint